Sitter just och ritar fiskar, hajar och bläckfiskar som barnen klipper ut och leker med när Axel med glittrande ögon ber att jg ska rita en pistol som han kan klippa ut och leka med.
Jag tycker inte om leksaksvapen. Jag vägrar köpa plastsvärd eller plastpistoler till mina barn. Det finns visserligen ett piratsvärd i huset, men det trollas bara fram när det är piratkalas (dvs det har hänt tva ganger hittills). Men a andra sidan har playmobilpiraterna och riddarna vapen...
Men hur som helst. Det slutade med att jag ritade en pistol till honom. Och till Clara saklart. Och svärd. Och en lans. Sa nu har vi en hel vapenfabrik här hemma. Nej, det känns inte helt okej. "Men det är bara en lek" sa Marco och Axel fyllde pa; "Jag skjuter ju inte pa riktigt, mamma!" Nej. Visst. Men ända. Är alla lekar okej? Man kan inte hindra, inte förbjuda - men det här var ju i princip en uppmuntran. För nu sitter de sma liven här med varsin papperspistol och latsasskjuter varandra vid köksbordet.
PS. Att pistolerna sedan mest liknar manliga könsorgan är ju en helt annan historia.
2011-06-30
2011-06-29
Mammaskryt
Här kommer lite mammaskryt:
Clara är i princip blöjfri. Knappt tva ar gammal! Hur gick det till??? Pottan har statt framme länge för att hon hittade den nagon gang och ville sitta där själv när dockorna satt pa sin potta. Och sa plötsligt, för nagon dryg vecka sedan, ville hon inte längre ha blöja utan bara ga pa pottan. Och det funkar! Inte en endaste olycka hittills! Fast jag sätter pa henne blöja när vi ska aka nagonstans efterssom hon naturligtvis inte kan vänta och halla sig särskilt länge medan vi letar toalett. Men hemma och pa standen har hon faktiskt helkoll.
Slut pa mammaskrytet.
Clara är i princip blöjfri. Knappt tva ar gammal! Hur gick det till??? Pottan har statt framme länge för att hon hittade den nagon gang och ville sitta där själv när dockorna satt pa sin potta. Och sa plötsligt, för nagon dryg vecka sedan, ville hon inte längre ha blöja utan bara ga pa pottan. Och det funkar! Inte en endaste olycka hittills! Fast jag sätter pa henne blöja när vi ska aka nagonstans efterssom hon naturligtvis inte kan vänta och halla sig särskilt länge medan vi letar toalett. Men hemma och pa standen har hon faktiskt helkoll.
Slut pa mammaskrytet.
2011-06-25
Stora händelser
Det händer stora saker i den lilla världen nu.
Oscar har börjat äta puré efter drygt sex manaders amning. Han har dessutom just börjat vända sig i bada riktningarna.
Clara har börjat kissa och bajsa pa pottan, fast hon egentligen är lite för liten för det. Gar hon naken fixar hon det utan problem, men har hon byxor pa sig känns det nog som att ha blöja sa da kissar hon i dem.
Axel har fattat grejen med att "räkna plus" och vill göra matteuppgifter hela tiden.
Duktiga barn, men det är rätt intensivt just nu. Matintroduktion för en och blöjavvänjning för en annan gör liksom tillvaron lite - kladdig... ;-/
Oscar har börjat äta puré efter drygt sex manaders amning. Han har dessutom just börjat vända sig i bada riktningarna.
Clara har börjat kissa och bajsa pa pottan, fast hon egentligen är lite för liten för det. Gar hon naken fixar hon det utan problem, men har hon byxor pa sig känns det nog som att ha blöja sa da kissar hon i dem.
Axel har fattat grejen med att "räkna plus" och vill göra matteuppgifter hela tiden.
Duktiga barn, men det är rätt intensivt just nu. Matintroduktion för en och blöjavvänjning för en annan gör liksom tillvaron lite - kladdig... ;-/
2011-06-22
Import, export
Jag har en turkisk kompis i München som brukar hävda att p frgan vad de sysslar med svarar alla hennes landsmän: "Import, export..." Jag först. För oavsett var vi bor tycks jag sakna ngot som jag bara mste ha! Eller rätt mycket egentligen. När vi bodde i Tyskland var vi periodvis riktigt ofta i Italien och hade d alltid med oss bärkassar fyllda med persikojuice, taleggio, ostbgar, karljohansvampsbuljong för risotto och mandelbiscotti. Här i Schweiz köper vi fortfarande detsamma i Italien (gränsen är bara 20 minuter härifrn s vi handlar ofta där). Men vi mste handla här ocks, för här köper vi saft, chips, rösti och yoghurt. Och när vi är i Sverige fylls packningen med fiskbullar, välling (250 liter nu vid senaste resan...), barnböcker, djungelvrl, smgodis, mariekex (även om jag nyss fick veta att det finns samma här), ballerinakex med allsköns smaker (wow, det finns med lakrits!), kläder, bilbarnstolar (baktvända finns bara i Sverige och Holland tror jag) och andra nödvändigheter. När vi ker till Tyskland bunkrar vi nu Knorrs salladsdressing i psar, kryddmixer och d-droppar frn apoteket (Jod, det fins här ocksa - men de är antingen beska eller ska blandas med modersmjölk. De tyska blandas med vatten p en sked och är mer praktiska) .
Men det värsta är att listan växer. Jag pratade med Marlene om detta häromkvällen och vi jämförde inköpslistor. D inser man ju plötsligt att det finns fler saker som man bara mste, eller ialla fall bör, ha. Som pulvermix till vfflor, nyponsoppa, fiskbuljong och havregryn. Som jag hittills inte saknat, men nog änd kommer börja vilja ha nu när jag ftt veta att det inte finns här.
Som sagt; Import, export...
Men det värsta är att listan växer. Jag pratade med Marlene om detta häromkvällen och vi jämförde inköpslistor. D inser man ju plötsligt att det finns fler saker som man bara mste, eller ialla fall bör, ha. Som pulvermix till vfflor, nyponsoppa, fiskbuljong och havregryn. Som jag hittills inte saknat, men nog änd kommer börja vilja ha nu när jag ftt veta att det inte finns här.
Som sagt; Import, export...
Sverigeresa
Nu har jag varit på en riktig äventyrsresa.
Till Sverige! ;-) Äventyret bestod väl mest i att resa ensam med tre barn - med bil, tåg, bil igen, färja och slutligen bil igen. Det tog några dagar... Första dagen körde jag från Lugano till Lörrach. Där lastade vi bilen på Autozug, packade in barnen och mig själv i en sovkupé stor som en sardinburk, vaknade (sista gången av hundra) i Hamburg vid 8-tiden nästa morgon. Sedan körde vi av bilen och tog oss, via i stort sett varenda rastplats samt Puttgardenfärjan, till Malmö. Det tog evinnerligt lång tid. Jo, det gör det när det går till så här:
Mamma! Jag måste kissa! Ja, självklart mitt lilla hjärta. Av på bästa möjliga avfart, parkera, ut med barnet, in med barnet, på med bältet och iväg igen. Knappt en minut senare: "Mamma! Baaaaajs!" "Jajamensan, lilla gumman! Mamma stannar och byter blöja!" Av från motorvägen, ut med barnet, av med blöja, på med blöja, in med barnet, på med bältet och iväg igen. "Mamma, Clara har tagit av sig bältet!" Gah! Av vid nästa avfart, ut ur bilen, fast med bältet (hårt, hårt, hårt!) "Inte ta loss bältet! Det är farligt!" Iväg igen. Aterigen en minut senare: >"Uäääääääääääää....." (=Jag vill ha maaaaaaaaat!). Av på nästa avfart, ut med barnet, fram med bröstet, ät, ät, ät, rapa barnet, på med bältet, iväg. Och så fortsatte det med; Mamma, filmen är slut! Mamma, jag vill ha en överraskning! Mamma, jag tappade playmobilpiraten på golvet och jag vill ha den NUUU! Mamma, jag är hungrig! Mamma, jag tror jag måste kissa igen! Mamma, är vi framme snart?! Mamma....!!!
Jo, det finns sisådär hundra anledningar till att stanna på rastplatserna. Jag lovar. Men till slut kom vi fram till Skåne ialla fall där vi stannade två dygn och umgicks med trevliga vänner.
Därifrån åkte vi direkt till Göteborg och överraskningskalas för finaste Liselotte som fyllde "tjugo någonting". (Ni vet väl att efter tjugonio kommer tjugotio, tjugoelva osv?)
Vi var rätt möra allihop nu, men hade en sista timma bilkörning till mina föräldrar i Borås innan vi äntligen var framme. De följande två veckorna åkte vi mellan Borås, Göteborg och Skaftö och träffade vänner och fyllde dagarna med äventyr för barnen. De har onekligen en rätt positiv bild av Sverige. Illa vore väl annars med tanke på att de har gått på djurpark, lekt på lekland, byggt flotte med morfar, gått på ett lekland till, åkt gummibåt, grillat korv, provsuttit traktorer och skördetröska, kört lådbil, fiskat krabbor, gått till leksaksaffären med mormor och morfar och fått välja precis vad de ville, fått åka alldeles riktig lastbil, följt med mormor och morfar till deras jobb, ätit en väldig massa godis och glass, lekt med alla svenska kompisar, varit på lekplatser osv, osv, osv. På hemvägen frågade jag vad som varit bäst och Axel svarade att det var att de fått nya tandborstar med Bamse på.... Hrm... Tja. Nästa gång koncentrerar vi oss på tandborstarna.
Själv var jag helnöjd och jag fick tom lite egentid (eller, "nästan-egentid" ialla fall för Oscar fick ju följa med mig) som jag förvaltade väl. Allra lyxigste stunden var en fika i solen med fina vänner och en sovande Oscar. Lyx, lyx, lyx!!!
Nåja, efter två veckor körde vi samma race tillbaka. Men utan två dagars paus i Skåne, så det blev tre jobbiga resdagar innan vi äntligen var hemma igen. I en ideal värld hade då Marco mött oss i dörren och maten stått på bordet. Eller ialla fall i kylskåpet. Nu var det inte så, efterssom Marco var i Bolivia. Så det var bara att packa in allt som fanns i den helt fyllda bilen (tur att vi köpt ny, större bil innan jag åkte!) - bara för att sedan sätta sig i bilen IGEN och åka och köpa mat till det helt tomma kylskåpet. Då var min energi slut. Helt slut. Gotthardtunneln tog liksom musten ur mig och det flimrade mest för ögonen efter den. Men ändå. Det var en riktigt, riktigt bra resa! Även om vi naturligtvis aldrig hinner göra allt och träffa alla vi skulle vilja. Nästa gång...
Till Sverige! ;-) Äventyret bestod väl mest i att resa ensam med tre barn - med bil, tåg, bil igen, färja och slutligen bil igen. Det tog några dagar... Första dagen körde jag från Lugano till Lörrach. Där lastade vi bilen på Autozug, packade in barnen och mig själv i en sovkupé stor som en sardinburk, vaknade (sista gången av hundra) i Hamburg vid 8-tiden nästa morgon. Sedan körde vi av bilen och tog oss, via i stort sett varenda rastplats samt Puttgardenfärjan, till Malmö. Det tog evinnerligt lång tid. Jo, det gör det när det går till så här:
Mamma! Jag måste kissa! Ja, självklart mitt lilla hjärta. Av på bästa möjliga avfart, parkera, ut med barnet, in med barnet, på med bältet och iväg igen. Knappt en minut senare: "Mamma! Baaaaajs!" "Jajamensan, lilla gumman! Mamma stannar och byter blöja!" Av från motorvägen, ut med barnet, av med blöja, på med blöja, in med barnet, på med bältet och iväg igen. "Mamma, Clara har tagit av sig bältet!" Gah! Av vid nästa avfart, ut ur bilen, fast med bältet (hårt, hårt, hårt!) "Inte ta loss bältet! Det är farligt!" Iväg igen. Aterigen en minut senare: >"Uäääääääääääää....." (=Jag vill ha maaaaaaaaat!). Av på nästa avfart, ut med barnet, fram med bröstet, ät, ät, ät, rapa barnet, på med bältet, iväg. Och så fortsatte det med; Mamma, filmen är slut! Mamma, jag vill ha en överraskning! Mamma, jag tappade playmobilpiraten på golvet och jag vill ha den NUUU! Mamma, jag är hungrig! Mamma, jag tror jag måste kissa igen! Mamma, är vi framme snart?! Mamma....!!!
Jo, det finns sisådär hundra anledningar till att stanna på rastplatserna. Jag lovar. Men till slut kom vi fram till Skåne ialla fall där vi stannade två dygn och umgicks med trevliga vänner.
Därifrån åkte vi direkt till Göteborg och överraskningskalas för finaste Liselotte som fyllde "tjugo någonting". (Ni vet väl att efter tjugonio kommer tjugotio, tjugoelva osv?)
Vi var rätt möra allihop nu, men hade en sista timma bilkörning till mina föräldrar i Borås innan vi äntligen var framme. De följande två veckorna åkte vi mellan Borås, Göteborg och Skaftö och träffade vänner och fyllde dagarna med äventyr för barnen. De har onekligen en rätt positiv bild av Sverige. Illa vore väl annars med tanke på att de har gått på djurpark, lekt på lekland, byggt flotte med morfar, gått på ett lekland till, åkt gummibåt, grillat korv, provsuttit traktorer och skördetröska, kört lådbil, fiskat krabbor, gått till leksaksaffären med mormor och morfar och fått välja precis vad de ville, fått åka alldeles riktig lastbil, följt med mormor och morfar till deras jobb, ätit en väldig massa godis och glass, lekt med alla svenska kompisar, varit på lekplatser osv, osv, osv. På hemvägen frågade jag vad som varit bäst och Axel svarade att det var att de fått nya tandborstar med Bamse på.... Hrm... Tja. Nästa gång koncentrerar vi oss på tandborstarna.
Själv var jag helnöjd och jag fick tom lite egentid (eller, "nästan-egentid" ialla fall för Oscar fick ju följa med mig) som jag förvaltade väl. Allra lyxigste stunden var en fika i solen med fina vänner och en sovande Oscar. Lyx, lyx, lyx!!!
Nåja, efter två veckor körde vi samma race tillbaka. Men utan två dagars paus i Skåne, så det blev tre jobbiga resdagar innan vi äntligen var hemma igen. I en ideal värld hade då Marco mött oss i dörren och maten stått på bordet. Eller ialla fall i kylskåpet. Nu var det inte så, efterssom Marco var i Bolivia. Så det var bara att packa in allt som fanns i den helt fyllda bilen (tur att vi köpt ny, större bil innan jag åkte!) - bara för att sedan sätta sig i bilen IGEN och åka och köpa mat till det helt tomma kylskåpet. Då var min energi slut. Helt slut. Gotthardtunneln tog liksom musten ur mig och det flimrade mest för ögonen efter den. Men ändå. Det var en riktigt, riktigt bra resa! Även om vi naturligtvis aldrig hinner göra allt och träffa alla vi skulle vilja. Nästa gång...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)