En dag satt vi allihop och pratade om "pappa" och försökte förklara att "morfar är mammas pappa". Axel spärrade upp ögonen, tittade allvarligt på oss och brast sedan ut i ett stort leende, skakade på huvudet och sa; Nääää-hääääää!
Den gick han minsann inte på.
Morfar är ju morfar och inget annat.Hemma hos mormor och morfar finns ett hobby-/pingis-/motionsrum i klassisk 70-talsanda. Med bruna paneler på väggarna och heltäckningsmatta på golvet. Det rummet har gjorts om till ett underbart lekrum med klätterställning, rutschkana, en häst att rida på, lektält, tågbana, en bil man kan sitta i och massor av leksaker från då och nu. En dröm för varje liten knatte!
En dag var Axel ensam nere i lekrummet och det var plötsligt väldigt tyst. Länge. Rackartyg på gång alltså.
Han hade gått in i angränsande duschrum, hämtat en schampoflaska och "tvättat" hela rummet. Några droppar här och där. Överallt. På heltäckningsmattan, på den lurviga hästen, på allt som har päls, hår eller tyg och det mesta annat. Förvånande drygt schampo för det verkade aldrig ta slut.
Det tog ett tag att få bort det och det blev rätt mycket skum, men det blev rent till sist. Överallt minsann...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar