Att tiga vore kanske guld...?

Jag pratar fortfarande inte italienska. Det kan man absolut inte påstå. Men jag kan en del ord och dem brukar jag bunta ihop och leverera. Med en grammatik och ett uttal som naturligtvis är helt upp åt väggarna fel. Men ändå, det blir någon slags konversation av det ibland. Som idag med städerskan till exempel. Hon har inte heller italienska som modersmål, men ligger ändå hästlängder före mig. Vi hade ett långt, ingående och mycket intressant samtal. Vi pratade nämligen om att hennes man låtit sterilisera sig. Eller... det var åtminstone det jag pratade om. Att hennes man låtit sterilisera sig, alltså. Hon kanske pratade om något helt annat...?! I så fall blev hon nog fundersam över mina kommentarer...