Ni andra utlandssvenska familjer; Pratar era barn svenska med varandra? Eller har de valt landets språk? Eller kanske pappans om han har ett annat?
Axel pratar svenska till Clara när det bara är vi tre, italienska när det är barnen och pappa och blandar när vi är hela familjen. Jag vill naturligtvis att de ska välja att ha svenska som sitt språk framöver, men när vi bor i italiensktalande delen av Schweiz kan det kanske lätt tendera att luta över åt italienska istället.
Hur har ni andra gjort?
2 kommentarer:
Jag vet inte om du läst under länken "tankar om flerspråkighet" på min blogg? Mina barn är trespråkiga. Nu är de ju lite äldre än dina men håller relativt jämn nivå på alla tre språken. De pratar oftast svenska sinsemellan.
Jag känner barn här i Italien med Italienska pappor och svenska mammor (mer lik din situation alltså, med italienskan som dominerande språk). De barnen klarar svenskan jättebra, men då pratar mammorna alltid svenska och de har stor tillgång till böcker och film på svenska. Är du bara medveten så tror jag det kommer gå jättebra även om det kan komma perioder när barnen väljer det ena språket framför det andra.
Tack! Det känns skönt att höra!
Jag läser, sjunger, pratar och visar filmer på svenska timtals varje dag. Axel har även svensktalande kompisar och går i svensk "skola" varannan lördag. Hade vi bott kvar här hade det med andra ord inte varit några problem, men vi får väl se hur det fungerar när det blir lite sämre tillgång på svensktalande kompisar och dagis/skola/kompisar tar mer tid. Men jag kan ju inte göra mer än att försöka...
Jada, jag har lusläst det du skrivit om trespråkighet. :-) Tror det var så jag hittade till din blogg från första början.
Tack för att du peppar mig!
Skicka en kommentar